torsdag 7 augusti 2014

Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet

Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Hur ska jag göra för att kunna bedöma och synliggöra deras förståelse och sedan få dem att bygga vidare på sina kunskaper? Detta är dessa frågor om lärandets komplexitet som vi lärare brottas med dagligen i vår praktik.

Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Förslaget är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt av litteratur som behandlar formativ bedömning.

Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Att läsa och förstår en text bygger på flertalet avancerade kognitiva processer. Samtalsmönstret i ditt klassrum ska präglas av dialog. Ta inte helt över själv (mycket lätt hänt som lärare när man inte får gehör från sina elever), utan lyssna och ställ frågor som släpper in dina elever i samtalet. För att du ska kunna bedöma deras förståelse måste de komma till tals, så lägg mycket kraft på att fundera över dina frågeställningar. Läs mer om samtalsmönster i Olga Dysthes Det flerstämmiga klassrummet (1996).

Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs. En bra balanserad gruppsstorlek tror jag kan vara avgörande för resultatet). När sedan eleverna är vana vid proceduren kan de få mer eget ansvar att få göra det i smågrupper med en elev som samtalsledare. Längre fram görs det i par. Läs alltid dina texter högt för eleverna, så även de eleverna med avkodningsproblem och/eller koncentrationssvårigheter får en chans att vara med från början!


Här följer punkterna i arbetsgången:

Före läsningen


1. Låt eleverna tankestorma kring en bild som representerar texten som en ingång till ämnet. Ge eleverna enskild betänketid innan du ber dem dela med sig av sina tankar. Be om förtydligande om eleverna svara med enstaka ord och ställ öppna följdfrågor. Varför? Det var intressant! Kan du utveckla? Hur menar du? Kan du förtydliga?

2. Låt eleverna aktivera sin förkunskap i ämnet utifrån textens rubrik genom att låta dem förutspå vad texten kan handla om. Här kan även bilder och ev diagram tas med. Fortsätt med att ställa frågor och be om förtydligande, så att svara blir så sammanhängande och fylliga som möjligt. Alla vill och ska förstå!

3. Klargör nu syftet och målet med läsningen.


Under läsningen


4. Läs först det första stycket tillsammans med eleverna. Motsvarar stycket elevernas förväntningar? Reda ut svåra ord eller begrepp och ev meningsbyggnad. Vilka frågor väckte texten hos dig? Vad menar skribenten med att skriva så? Vad är syftet med texten? Har du läst/sett/hört något liknande tidigare?

5. Låt eleverna sammanfatta avsnittet. Diskutera med eleverna vad som kan vara viktigt, vad som är överflödigt och skriv en sammanfattning och påbörja en grafisk tankemodell (se http://www.eduplace.com/graphicorganizer)

6. Låt eleverna förutspå nästa stycke i enlighet med punkt 2. Låt nu eleverna också ställa egna frågor med stöd av frågepronomina vad, vem, var, hur, när och varför.

7. Upprepa sedan proceduren för varje stycke enligt 4-6.

8. Läs texten sedan i dess helhet med stöd av den färdiga tankemodellen och genomför sedan punkt 5 och 6 på hela texten. Repetera textens struktur och innehåll och be eleverna sammanfatta dess huvudidéer utifrån öppna frågeställningar i grupp/par. Diskutera sedan sammanfattningarna i helklass. Låt eleverna diskutera vilken som var tydligast/mest relevant.


Efter läsningen


9. Avsluta lektionen med en kortskrivning eller en exit ticket med en öppen frågeställning, där eleven ska tänka vidare i ett vidare sammanhang utifrån texten.

10. Bedöm elevens svar med stöd av en bedömningsmatris för att avgöra förståelsen och lektionens effektivitet.

11. Börja nästa lektion med att återknyta till och diskutera elevernas svar och förtydliga och repetera vid behov.


Kommentarer till punkterna:

Punkt 1 och 2 handlar om att hitta elevernas vardagsföreställningar och vardagsbegrepp för fenomenet/processen som texten berör.

Fr. Punkt 4 Här handlar det om att ”gänga ihop” de vetenskapliga begreppen i elevernas vardagsbegrepp. Skriva upp begreppen på tavlan som nyckelbegrepp medan ni läser och reder ut. Återknyt hela tiden till elevens vardagsbegrepp.

Punkt 4 Använd de vetenskapliga begreppen i ditt samtal. Ha fokus på både form och innehåll men öva också eleverna på att textkopplingar till sig själv, samhället och andra texter (se Keene och Zimmerman, Tankens mosaik, 2003). Relatera på så sätt texten till eleven.

Punkt 6 Uppmuntra eleverna att ställa frågor med stigande svårighetsgrad, så de kan börja göra syntes och aktivera sin bakgrundskunskap. Ge förlag på inledningar på frågor för att höja nivån (Se Lundahl, Bedömning för lärande, 2011, s 120 och Hajer och Meestringa, Språkinriktad undervisning, 2010, s. 109f).

Punkt 8: Uppmuntra hela tiden eleverna att använda de vetenskapliga begreppen, genom att dels använda dem själv men också att peka på dem på tavlan medan du pratar eller infoga dem när en elev pratar. Detta för att rikta deras uppmärksamhet på begreppen.

Punkt 9: Använd dig av tänka-vidare-frågor/öppna frågor i grupp/par som sedan lyfts för diskussion i helklass.  Avsluta lektionen med en kortskrivning/exit ticket utifrån en öppen frågeställning som du sedan tar upp för diskussion nästa lektion. Kontrollera så att eleven använder begreppen korrekt.

Punkt 10 För bedömning av elevernas förståelse och lektionens effektivitet. Bra med en bedömningsmatris – koppla inte in betygsstegen i detta skede, eftersom eleverna då tenderar stirra sig blind på betyget och inte förstår vad det står för och vad som behöver utvecklas (se Jönsson, Lärande bedömning, 2011 och Lundahl, 2011). Gör istället en matris för elevsvar på olika kognitiva och språkliga nivåer, dvs hur utförligt eleven kan resonera kring texten (gradera t ex med nivåerna 1, 2, 3). För inspiration hur en sådan matris kan se ut se Skolverkets publikation Bedömningsaspekter

Punkt 11 Varför sluta här? Nu kan vi ju istället låta elever läsa varandras svar (dvs kortskrivningar eller exit tickets) för att sedan diskutera och värdera dem. På så sätt kan man få in kamratresponsen och eleverna får dessutom tydliga exempel på olika elevsvar. Här kan man som lärare ta tillfället i akt att diskutera med eleverna vad som utmärker ett svar på en högre nivå. Koppla då denna diskussion detta då till matrisen du gjort.


Reservation: Jag har valt att applicera denna arbetsgång på faktatexter. Därmed inte sagt att den inte låter sig göras på skönlitterära texter. Men när det gäller skönlitterära texter föredrar jag hellre att arbeta med Aidan Chambers metod (Jag undrar …) och/eller fokusera på textkopplingarna som Keene och Zimmerman avhandlar i Tankens mosaik (2003) eller Questioning the Author (Reichenberg, Vägar till läsförståelse, 2008) Lässtrategierna ”att förutspå”, ”att reda ut” och ”att sammanfatta” inom Reciprok undervisning kan med fördel användas men man bör se upp så att arbetsgången i metoden inte blir för mekanisk och ytlig för skönlitteraturen. 


Lycka till och ge mig gärna respons om ni provar eller bara om ni har synpunkter på upplägget!

/Hanna



torsdag 22 maj 2014

Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande

Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.

Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.

Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen:

Rubrik (med tes)


Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes

Alt 1. Jag vill förklara vilka orsaker som gör att……….uppstår. Det har visat sig att…/ Jag menar att …. /Forskning visar att ………..
Jag vill därför påstå att………………………...(tes)


Jag kommer i denna text ge er en bakgrund kring X och stödja mina argument på följande källor ………..……… och slutligen ge er min analys.


Alt 2. Jag tror det finns många som upplever att …………………………..


Huvudtext:
(med tre argument med referenser till källor)

Mitt första argument för detta är ………………………………..

Enligt XX……. ……………….. Jag håller med…………………………… (källa 1)

För det andra påstår XX …………………………………………………….(Källa 2)

Till sist vill jag hävda att ……………………………………………………………  och jag grundar mig på XX påstående om …..

Det finns kanske många som anser att ….. …………….men jag vill bestämt hävda att ……………., eftersom …………………………………………...


Avslutning (Med sammanfattning, analys och upprepning av tes):

Jag har argumenterat för …………………………….. (tes), eftersom ………….


Alt 1 Min analys är att ……….. leder till …….

Min åsikt är därför att …………………………………..


Alt 2 Min analys är att ……… har störst betydelse för………………………




Nytt för terminen har också varit att vi arbetat med talmall för det argumenterande anförandet som de också ska behärska enligt kursplanen:



Rubrik (med tes)


Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes

Alt 1. Det finns gånger då jag funderat över ………………………….

Har ni tänkt på det faktum att………………………..?

Jag tror det finns många som upplever att …………………………..


Alt 2. Jag har funderat så mycket över det att jag vill hävda att ……..(tes)..............

Jag påstår därför att………………………...(tes)

Jag kommer i detta anförande ge er en bakgrund kring ämnet och stödja mina argument på följande källor ………..……… och slutligen ge er min analys.


Huvudtext:
(med tre argument)

Mitt första argument för detta är ………………………………..

Enligt XX……. ……………….. Jag håller med…………………………… (källa 1)

För det andra påstår XX …………………………………………………….(Källa 2)

Till sist vill jag hävda att …………………………………………………………… (Egen åsikt)

Det finns kanske många som tycker att ….. …………….men jag vill bestämt hävda att ……………., eftersom …………………………………………...


Avslutning:

Jag har argumenterat för …………………………….. (tes), eftersom ………….

Min åsikt är ………………………………….. därför att ……………………………….



Håll till godo:)
/Hanna och Linda


lördag 3 maj 2014

Min föreläsning från Flerspråkighet i fokus 13 mars

Se min föreläsning från Flerspråkighet i fokus i mars. Jag hade tyvärr massivt datorstrul men jag hoppas budskapet går fram ...

Klicka på länken i tweeten :)

Allt gott
Hanna

torsdag 27 mars 2014

Vägen till Vägen - att undervisa i läsförståelse med dystopier

Sedan sportlovet har jag och mina tvåor på samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmet samt på teknikprogrammet läst ett antal dystopier. I detta tematiska arbetsområde som jag har kommit att kalla Tankar om framtiden - om dystopier förr och nu utgår jag från följande centralt innehåll:

  • Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
  • Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.

Mina lektions- och språkmål har i det stora sett ut som följer:

Lektionsmål: Ni ska få förståelse för hur människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar kommer till uttryck i såväl innehåll, bildspråk och språk i Karin Boyes Kallocain ...


Språkmål: ... genom att diskutera stil, bildspråk, innehåll och de bärande tankar i romanen samt resonera och diskutera hur Boyes text förmedlar idéer och känslor i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.



Vi har alltså fördjupat oss i samhället under tiden för de litterära verkens tillkomst. Detta genom mina flippfilmer samt små korta filmer från Levande historia. Sedan har vi försökt applicera denna kunskap genom undersöka hur tidens samhälle gör sig synligt i litteraturen. Jag har därmed arbetat med att skapa referenspunkter för eleverna som de har kunnat diskutera utifrån sin förförståelse. Frågeställningarna har alltid varit öppna och eleverna har fått jämföra verken (Huxleys Brave New World, Orwells 1984 och Botyes Kallocain) med stöd av Venn-diagram och tidslinjer för att få syn på mönster. De har diskuterat stil och innehåll och de har skrivit blogginlägg och texter. På så sätt har jag kunnat synliggöra deras litterära scheman.

Vi har med andra ord arbetat med att koppla text till samhället och text till text.


Jag har läst högt och också försökt tänka högt hur jag resonerar och tänker när jag läser skönlitteratur. Hur jag hela tiden arbetar utifrån det jag läst och kan sedan tidigare och hur jag tänker när jag försöker skapa mening i det jag läser. Förmåga till metakognition är nödvändig för att eleverna ska kunna bearbeta läsningen och ta sig igenom verk som ligger över deras kognitiva och språkliga nivå. 


Med stöd av högläsningen och reflektionerna har vi tillsammans kunnat göra spännande iakttagelser: T ex ovanstående verk saknar helt hjältar - alla protagonister faller offer för ett totalitärt samhällssystem och de tre romanernas slut är alltigenom olyckliga. Detta är lite obehagligt för eleverna och något främmande. I filmer de vanligtvis ser finns det nämligen alltid en hjälte/hjältinna och det goda segrar oftast över det onda. En förvissning om att allt ordnar sig till slut. Och nu finns inte det. Det utmanar. Varför ville människor läsa/se detta undrar mina elever? Det är så deprimerande. Men det var deprimerande på den tiden. De hade inget framtidshopp svarar någon i klassen. De hade genomlidit världskrig och ekonomiskt uppsving och sedan depression. Många blev liksom Karin Boye så besviken över att kommunismen inte verkade lösa de politiska problem och orättvisor som de hade hoppats på....

Och sedan kommer vi in på begreppet Katarsis - Aristoteles begrepp för den mentala och själsliga rening man genomgår när man utsätter sig för det tragiska i film/böcker/teater. De börjar tänka efter. Det öppnar sig ett rum för det nya i deras medvetande. Nya referensramar och nya insikter. Och de bearbetar. De tvingas se bakom orden. Vi dras alltså till det obehagliga. Någon blir provocerad och skriver till mig: Vad är detta för skit?! Jag lyfter elevens känslor och diskuterar hens känslor och får en mycket givande diskussion. Vad är det som provocerar? Vad är det som känns jobbigt? Försök att sätta ord på känslorna. Vad är det för bilder som ni ser för ert inre öga?

Nu ska vi börja läsa och se samtida dystopier. Och turen har kommit till Cormac McCarthys postapokalyptiska roman Vägen. Vi kommer bara läsa en liten del av boken och i stället ser vi filmen. Detta av det enkla skäl att boken inte längre finns att köpa (ja, och att skolan jag numera arbetar på har köpstopp). Vi ska dock närläsa de sidor där kvinnan har bestämt sig för ta livet av sig medan mannen försöker övertala henne att ska fortsätta leva och uppfostra sin son i de spillror av världen och mänskligheten som finns kvar. Vi kommer dessutom tillsammans läsa slutet. Jag kommer högläsa och fortsätta tänka högt inför dem.


De frågeställningar jag vill att ska reflektera över i denna text är:

  • Finns det en hjälte i filmen/boken? Ja, vem och varför? Nej, varför inte? (Möjligheter att koppla texten till världen samt kopplingar till andra texter finns här)
  • I boken och filmen får vi veta att pojkens mamma tog självmord och att pappan vägrar. Vem tycker du gör rätt? Mamma som anser att pappan bara kommer att förlänga lidandet eller pappan som fortsätter kämpa och inte ger upp? Vilken handling är minst egoistisk och mest omoralisk försvarbar, tycker du? (Möjligheter att koppla texten till sig själv finns här) Motivera ditt svar.
  • Hur slutar filmen respektive boken? Hur skiljer sig de olika sluten åt? Varför tror du? Hur tolkar du slutet i boken?
De ska nu kunna koppla texten till sig själva, till världen såväl som till andra texter men också arbeta med citat ur boken som ska stödja deras resonemang, dvs de får öva sig på ett textnära arbete. Sedan ska vi sysselsätta oss med att undersöka symboliken i texten. Kanske går jag in på begreppet allegori. Finns det en betydelse i boken utöver den bokstavliga?:
  • Varför tror du att mannen och pojken är på väg mot söder och havet? Vad kan mannen och pojken symbolisera? Det öde landet (Oh ja, visst är romanen en parafras på TS Elliot?!) Havet? Vad tror du? Motivera.
Detta är hur jag vill fortsätta arbeta med skönlitteratur med mina äldre elever. Att vara lyssnande för deras tankar och resonemang. Att utmana. Att inte backa trots att det är jobbigt att läsa. Att ge dem förebilder och tolkningsmöjligheter. Läsning ska enligt min mening utmana och provocera och få eleverna att expandera sina föreställningsvärldar. Inte bara stryka medhårs. 



fredag 7 februari 2014

Vi läser Brott och straff i kursen SVA 1

I höstas genomförde jag ett tema med min grupp i SVA 1 som vi kom att kalla Med mord i sinnet. Temat gick ut på att undersöka det mänskliga psyket samt diskutera och reflektera över det där med människors moral. Vad är moral? Har alla människor det? Är det något vi föds med? Eller är det något vi lär oss? Vad är det som gör att människor handlar moraliskt eller omoraliskt?

Detta inlägg kommer att handla om hur jag arbetade med Dostojveskijs roman Brott och straff men tänker att jag först vill ge er en bakgrund av upplägget av temat.

Vi började temat med ett sokratiskt samtal utifrån den berömde bilden av Joseph Schultz. Eleverna fick lite bakgrundsinformation till bilden och sedan skulle de diskutera vad som hade hänt och vad de trodde skulle hända. Hur Joesph Schultz kände sig och vad som drev honom? Hur tänkte de andra soldaterna? Detta för att att komma till roten med vad som får en människor att handla på ett visst sätt. Vad som är moral och vad som är omoraliskt sett ur olika perspektiv.


Därefter brainstormade vi kring begreppet moral.

Syftet med dessa inledande aktiviteter var att skapa en förförståelse för hur vi ser på moral både som samhällsmedborgare utifrån våra olika kulturella referensramar men också hur vi ser på moral som individer. Hur präglade är vi av samhällets syn på moral egentligen? Vi diskuterade också hur moraliska/omoraliska handlingar kan yttra sig. Senare lyftes diskussionen om vad som får en människa att handla omoraliskt och fel. Vilka faktorer tvingar en individ att begå omoraliska (läs kriminella handlingar)? Är människor av naturen goda eller onda?

Men detta i ryggen började vi läsa ett par skönlitterära verk där dilemmat eller konflikten mellan individens och samhällets moral kommer till uttryck. Vi började med att läsa Edgar Allan Poes Den svarta katten; en novell där denna konflikt är mycket tydlig.

Nästa text kom att bli Fjodor Dostojevskijs Brott och straff, där också konflikten mellan rätt och fel kommer tydligt till uttryck. Min plan var att eleverna skulle läsa de delar av texten där Raskolnikov planerar mordet på pantlånerskan och sedan hur han genomför mordet (som inte riktigt blir som han tänkt sig).

Nu kanske ni tänker: Är skvatt hon galen?!

Nu är jag av den åsikt att alla elever, oavsett nivå i svenska och tidigare läserfarenhet, ska få möjligheten att läsa och uppleva klassiker. Men då är det av högsta prioritet att strukturera sin undervisning och betänka hur man bäst introducerar dessa texter för eleverna. Jag menar att bygga in texterna i ett övergripande tema är ett ypperligt sätt men vad gäller andraspråkselever behövs det så mycket mer. Det gäller att ha med flera incitament av stödstrukturer i läsundervisningen av dessa elever. Dessa kan vara i form av dialog mellan elever och lärare och elev, kamratrespons, progression från muntligt till skriftligt, lässtrategier samt stöttning i form av bild och ljud, högläsning och textsamtal.

Mina elever hade vid denna tidpunkt en förförståelse kring moralbegreppet och dess praktiska dilemman men hur skulle jag bearbeta texten med dem - Dostojevskijs rika och mångfacetterade prosa?

Mina tankar kretsade nu kring hur jag skulle kunna överbrygga elevernas förförståelse och det som skulle möta dem i romanen. Visserligen är motivet i romanen allmänmänskligt men är ändå avhängigt den kultur i vilken verket skrevs. Dessutom kan textens miljöbeskrivningar, berättarstrukturer och språk göra att de stöter på patrull.

Jag bestämde mig därför att göra en kortare version av de delar av texten som de skulle läsa och placerade handlingen i nutid och i Malmö, samtidigt som jag behöll en del av textens uppbyggnad samt begrepp som fanns i romanen.

Jag spelade därför en egen version av Brott och straff med bilder, berättarröst och ljudeffekter i iMovie. Min film slutade dock innan berättarjaget bestämmer sig för att mörda pantlånerskan. Denna film fick nu eleverna titta på och sedan fick de fundera ut en tänkbar fortsättningen på filmen (Lässtrategi 1 i Reciprok undervisning) i grupper och sedan skriva ner denna individuellt. Men innan detta var möjligt fick vi tillsammans reda ut (svåra ord, bilder och handling), ställa frågor och sammanfatta det de hade sett (Lässtrategi 2-4 i RU). Vilka svåra ord som eleverna ville ha förklarat för sig lät jag dem rösta fram själva i Mentimeter.

Se filmen här:



Eleverna förutspådde den fortsatta handlingen logiskt och troligt. Många hade till och med skrivit ner liknande komplikationer som fanns i ursprungsverket. Eleverna läste sedan varandras fortsättningar och fick ge respons utifrån frågeställningarna nedan, så att de fick olika infallsvinklar på vad som kunde hända. Efter responsen fick de bearbeta sina texter efter kamraternas respons.



1. Vilket stycke eller mening fastnade du mest för och tyckte var bra? Varför? Är det som står där tillräckligt utvecklat eller skulle det kunna bli bättre?

2. Är det något du tycker är svårt att förstå? Är det något du tycker skulle utvecklas eller skrivas om eller beskrivas utförligare?

3. Hur slutar berättelsen? Skulle den kunna sluta annorlunda?

4. Finns det dialoger i texten?

a) Om inte, hjälp din kamrat att skriva några lämpliga dialoger på lämpliga ställen i berättelsen. 
b) Om ja, Är det i så fall lagom många? Är påståendeorden (sa, tillade, skrek, flämtade, hånade, viskade) varierade eller står det hela tiden "sa"? Vilka andra ord skulle kunna användas?

5. Är allt tydligt utskrivet eller får du ibland dra egna slutsatser?

6. Hur fungerar texten för dig som läsare? Förstår du allt? Är den logisk?

7. Vad behöver författaren tänka på när det gäller språket?

a) Är texten uppdelad i lämpliga stycken?
b) Är meningarna bra och formulerade på ett fungerande sätt?
c) Fungerar alla ord och uttryck?
d) Används tillräckligt med skiljetecken (punkt, kommatecken)?



Sedan var de redo att läsa Dostojevskijs roman tillsammans med mig och det blev så bra! I och med att de hade skrivit egna fortsättningar utifrån min film var de supermotiverade att se efter vad som egentligen hände i originalet. De hade också genom vår bearbetning av filmen och genom skrivandet av sin egen fortsättning samt genom kamratresponsen fått en förförståelse för handlingen, berättarstrukturen såväl som för de språkliga dragen.