Formativ bedömning? Vad är det?

Hej alla vänner, twänner, bekanta och kolleger

Jag ska nu börja skriva det sista kapitlet i min kommande bok om språkinriktad undervisning med IKT. Det sista kapitlet ska behandla det vi kallar formativ bedömning eller som många också säger - bedömning för lärande.

Jag har länge grunnat på definitionen av begreppet och funderar också över vilka fundament som är nödvändiga i en lärares undervisningen för att kunna säga att man bedömer sina elever formativt.

Jag tror att jag är långt ifrån den enda med samma funderingar där ute. Jag vill därför i mitt kapitel om bedömning för lärande ge röst åt några lärare som har funderat på detta lika mycket som jag och kanske kommit till insikt. Vad säger ni ska vi crowdsourca lite om begreppet och diskutera vad formativ bedömning egentligen innebär i praktiken? Vad är er tolkning av begreppet? Vilka kriterier bör vi lärare uppfylla i vår undervisning för att formativ bedömning kan vara möjlig, anser ni?

Hoppas på en diskussion :)

Allt gott
Hanna

Att använda Google Translate i föräldrakontakter

Anna Blomberg, sv/so-lärare på Dammhagsskolan i Landskrona, är genial. Hon använder sig av Google Translate för att kommunicera med sina andraspråkelevers föräldrar. Hon översätter sina fraser i Google Translate till föräldrarnas språk och sedan messar hon meddelandet till föräldrarna. Så smart och så enkelt! Och så tillmötesgående och inkluderande.

Prova du med. Jag ska definitivt!

Språkinriktad undervisning - med SIOP, lässtrategier och cirkelmodellen

Läs Anna Kayas sammanställning av föreläsningen här.

(och Annas tutorial till mig om hur man bäddar in presentationer i Blogger här. I love you, Anna. Man blir aldrig för gammal för en Snagit eller Jing ;))

Här hittar du klassens temablogg.

En guide till cirkelmodellen

Kolla vidare här: https://sites.google.com/site/paulispraakgrupp/traeff-5

En tweet som fick mig att lyfta - igen.

Som djupast nere i en svacka, då Jante tagit över och nedvärderat min kompetens, försvagat min drivkraft, min vilja att förändra och arbeta för en bättre skola, fick jag denna tweet:

Nästan färdig att ge upp, och på väg att bli en sådan förändringstrött lärare. Som bara sköter sitt eget.  Som sitter med armarna i kors. Beredd att gå i försvar. Oförmögen att se sin egen potential, sitt professionella värde och sitt pedagogiska avtryck.

...då kommer denna tweet ...

Och jag reser mig och ser mig själv plötsligt i ett nytt ljus ...

... Ja, jag kan. Jag är duktig. Jag är stark. Jag klarar det här...

Jag slickar mina sår, förlåter och kommer igen ...

Med fördubblad styrka ...

För det har jag gjort förr ...

Tack, främling IRL. Tack, Twittervän!

Språklig stöttning i gymnasieskolan: Skrivmallar till prov i historia

Idag har våra ettor på samhällsprogrammet haft prov på de stora revolutionerna i kursen Historia 1b. Min kollega Freddy och jag bestämde oss för att skapa skrivmallar till frågorna för att dels underlätta för elevernas skriftliga produktion och dels för att skapa tankestrukturer för dem. Många av våra elever har svenska som ett andraspråk och även om de har tillägnat sig kunskaper har de ofta stora svårigheter överföra sina kunskaper till skrift. Vissa har även svårt att strukturera sin tankar i skrivandet och skapa en logisk disposition i sina texter. Att använda sig av skrivmallar kan därför vara ett bra sätt att stötta sina elever i tanke- och skrivprocessen vid prov eller uppsatsskrivning. 

Att låta eleverna arbeta med skrivmallar vara gynnsamt för alla elever som tycker det är motigt att skriva, inte bara för andraspråkselever.

Så här såg frågorna och mallarna ut:

1a. Vilka orsaker ligger bakom att just din revolution uppstod? Vilken orsak tror du hade störst betydelse för att revolutionen startade?

Skrivmall till fråga 1a

Jag vill förklara vilka orsaker som gjorde att ………………….. uppstod. Jag menar att ……………. hade störst betydelse för ………………………………………………., eftersom …………………………...........................

Först ................................................................................................................................................

Därefter ...........................................................................................................................................

Sedan ..............................................................................................................................................

Detta förorsakar att ...........................................................................................................................

Alltså anser jag att följande orsaker …………………………..har störst betydelse för  ........................................................................................................................................................

b. Beskriv kortfattat hur revolutionen gick till och nämn i beskrivningen två personer som hade viktiga roller i revolutionen och varför de var viktiga. 

Skrivmall till fråga 1b

Jag vill beskriva hur ................................ gick till samt nämna två personer som hade viktiga roller i revolutionen samt varför.

Först .............................................................................................................................................

Därefter ........................................................................................................................................

Sedan ..........................................................................................................................................

Slutligen......................................................................................................

Dessutom anser jag att följande personer …………………………… har störst betydelse för  ......................., eftersom …………………………………………………………………………….

c. Vilka kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser förde revolutionen med sig? Vilken konsekvens tror du har haft störst betydelse?

Skrivmall till fråga 1c

Jag vill redogöra för vilka långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser ................................  förde med sig samt vilken av konsekvenserna som hade störst betydelse för revolutionen.

Först .............................................................................................................................................

Därefter ........................................................................................................................................

Sedan ..........................................................................................................................................

Slutligen......................................................................................................

Jag anser att följande konsekvens …………………………… har störst betydelse för  ......................., eftersom …………………………………………………………………………….

2. Varför har industriella revolutionen sin bakgrund i just England?

Skrivmall 2

Jag vill förklara varför den industriella revolutionen har sin bakgrund just i England. Jag menar att orsaken till ……………………………………………….är att i England hände följande: 

Först .............................................................................................................................................

Därefter ........................................................................................................................................

Sedan ..........................................................................................................................................

Detta förorsakar att ......................................................................................................................

Alltså anser jag att följande orsaker …………………………..har gjort att den industriella revolutionen har sin bakgrund i England.

3. Vilka samband kan man se mellan den amerikanska revolutionen och den franska revolutionen?

Skrivmall till uppgift 3

Trots att ................. och ................. är olika liknar de varandra väldigt mycket på vissa punkter. De har till exempel båda ....................................................................................................................... 

En annan likhet är .....................................................................................................................

De liknar också varandra för att .................................................................................................

Slutligen är de båda/har det båda lett till att ...................................................................................................................

Prova du också och se om det hjälper dina elever att besvara dina frågor på ett utförligt och strukturerat vis.

Språklig kompetens och mediekunnighet varandras förutsättningar

Pålsson talar i sitt senaste inlägg på Omvärldsbloggen "Mediekunnighet - en nyckelfråga för skolan" om nödvändigheten för elever att lära sig hantera det ständiga informationsflödet på ett kritiskt och medvetet sätt, för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Han fortsätter med att skolan bör utveckla elevers mediekunnighet, för att varje elev ska ska förstå sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter i ett all mer komplext samhälle. I sitt inlägg lyfter Pålsson fram ett projekt mellan Nordicom och Statens Medieråd om mediekunnighet som syftar till att dessa aktörer samlas kring ett samarbete om vad som bör göras för att stärka elevernas roll som medvetna och kunniga internetanvändare och informationssökare.

Nyckelkompetenser

Detta är helt i linje med vår läroplan som pekar ut just digital liksom social och medborgerlig kompetens som några av skolans stora uppdrag. Men vilka ytterligare nyckelkompetenser ska då våra elever utveckla inom skolan? Eu har pekat ut åtta stycken, varav just digital kompetens, social och medborgerlig men också språklig kompetens är några. Dessa nyckelkompetenser har också fått ett också ett stort genomslag i våra läroplaner, på sina håll också i skolans fysiska lärmiljö och i undervisningen.

I stället för mediekunnighet eller digital kompetens vill jag hädanefter istället vilja använda begreppet digital litteracitet, just för att det täcker in de språkliga och de interaktiva dimensionerna som är nödvändiga att behärska för i ett utvecklande av mediekunnighet som jag vill lyfta fram. Se varför:

Litteracitet - Kommunikation genom läsning och skrivning för olika syften, genom olika kommunikationssätt och i olika kommunikationssituationer.

Digital litteracitet - Kommunikation genom läsning, skrivning, genom ljud och bild, genom olika kommunikationssätt och i olika kommunikationssituationer via webbaserad media, digitala verktyg och sociala medier.

Hur utvecklar vi digital litteracitet på bästa sätt enligt? Vad ska aktörerna i detta samarbete tänka på?

Genrepedagogik och Reading to Learn är metoder som fokuserar på ett explicit undervisning för elevers utveckling av skriv- och läsförmågor inom samtliga skolgenrer (dvs läromedelstexter, tidningstexter och skönlitterära texter) men i takt med att elevers läsande och skrivande numera till största del äger rum i webbaserade forum bör också dessa språkdidaktiska modeller vidareutvecklas i enlighet med de krav som det digitala läsandet och skrivandet ställer i denna samtida digitala kontext.

För det är ju här våra elever till största del befinner sig, bland hemsidor, communities, bloggar och wikis. Och ska vetenskapliga arbeten skrivas sker informationssökningen till 100% på webben och inte längre i bibliotekets fysiska miljö och i traditionell media. Att lära ut informationssökning och källkritik är viktigare än någonsin pga det enorma urval av information som finns på webben. Bibliotekarier och lärare blir därmed också viktigare än någonsin, eftersom skolan ska bedöma i vilken grad eleverna kan välja, sortera och värdera det de läser och ser på olika hemsidor.  Fast samtidigt är vi i mångt och mycket ändå kvar i den gamla problematiken, dvs trots allehanda digitala verktyg och sociala medier, förstår eleverna fortfarande inte det de läser.

Jag tycker mig se att de i högre grad än någonsin tenderar att kopiera avsnitt av texter lite på måfå och använda bilder utan att tänka på upphovsrätten. Inget har förändrats bara för vi har webbaserade verktyg som motiverar, utan jag tycker mig snarare se att problematiken fördjupas eftersom digital och webbaserad läsning och skrivning ställer enormt höga krav. Elever ska alltså inte bara förstå det de läser utan även kunna välja lämplig information samt navigera bland webbens hypertexter och länkar. Att röra sig i digitala textvärldar är inte enkelt och för den ovana med låg läsförståelse blir det högst förvirrande. Dessutom måste också eleverna inse att allt som finns på webben inte på någon sätt alltid kan lånas, kopieras och användas hursomhelst. Att skapa och läsa digitala multimodala texter kräver därmed en del, vilket gör växer klyftan alltmer mellan dem med god läsförståelse och digital kompetens och dem utan. Dessutom växer denna klyfta i rasande takt. De med låg läsförståelse och outvecklad skrivförmåga tenderar därför skapa digitala plagiat med hjälp av en klipp- och klistrametoden, trots att de anses vara vana Internetanvändare.

CC, http://msdillerliteracy.blogspot.se/

Ett samarbete nödvändigt

Ett samarbete mellan Nordicom, Statens Medieråd, Skolverket och Nationellt centrum för läs- och skrivutveckling hade varit mycket givande och dessutom legat helt i linje med vårt uppdrag att utveckla barn- och ungdomars kommunikativa och digitala förmågor i ett digitalt samhälle. Just för att de ska kunna orientera sig och ta plats i ett informationsrikt samhälle. För det är viktigt att komma i håg att vi inte bara utvecklar mediekunnighet genom digitala verktyg allena. Ej heller utvecklar vi digital läsförståelse och skrivkunnighet genom att bara skapa, skriva och läsa digitala texter på webben. De digitala texterna kräver liksom traditionella skoltexter explicit undervisningen av texternas syfte, uppbyggnad och språkliga drag, just för att de innebär en högst avancerad form av läsning och skrivning.

Viktigt är också att den genrepedagogiska skolan vidareutvecklas tillsammans med projekt som syftar till att utveckla barn och ungdomars mediekunnighet. För den språkliga förmågan ligger till grund för att överhuvudtaget utveckla digital litteracitet medan mötet med den digitala världen förutsätter en utveckling av litteracitet.

Jag ser därför en fantastisk möjlighet till att utveckla och anpassa genrepedagogiken till de digitala texterna på webben samtidigt som IT- pedagoger, mediekonsulter och medie/ITforskare behöver förstå att de språkliga aspekterna för utvecklandet av mediekunnighet är väsentliga och nödvändiga. Men också en möjlighet att anpassa alla medie/IKT- projekt till en verklighet, där en förbättring elevers läs- och skrivkunnighet också är nödvändig och fundamental.


För ett Skolsverige i tiden

Språklyftet

genom Hanna Stehagen